Rotad och grundad i Guds kärlek

Läs också inlägget: Kärlekens väg: Varför förlåtelse öppnar dörren till sann kärlek

Vad innebär det att vara rotad och grundad i Guds kärlek? I denna predikan från Efesierbrevet 3:14–21 får vi se hur Paulus bön pekar på djupet av Guds kärlek, en kärlek som ger oss styrka, trygghet och förvandling.

Denna predikan finns också som podcast - Lyssna här i Höglidenkyrkans podcast >

Efesierbrevet 3:14–21

”Därför böjer jag mina knän inför Fadern, han från vilken allt som kallas far i himlen och på jorden har sitt namn. Jag ber att han i sin härlighets rikedom ska ge kraft och styrka åt er inre människa genom sin Ande, att Kristus genom tron ska bo i era hjärtan och att ni ska bli rotade och grundade i kärleken. Då ska ni tillsammans med alla de heliga kunna fatta bredden och längden och höjden och djupet och lära känna Kristi kärlek, som går långt bortom all kunskap. Så ska ni bli helt uppfyllda av all Guds fullhet. Han som kan göra långt mycket mer än allt vi ber om eller tänker oss genom den kraft som verkar i oss, hans är äran i församlingen och i Kristus Jesus, genom alla generationer i evigheters evighet. Amen.”

Rotad och grundad i Guds kärlek

Mitt i Efesierbrevet stannar Paulus upp och ber en bön som på många sätt är själva hjärtat i brevet. Han ber inte om yttre välsignelser, materiella framgångar eller enklare omständigheter. I stället ber han för det innersta hos de troende – att de ska få styrka genom Anden, att Kristus ska bo i deras hjärtan, och att deras liv ska vara djupt förankrade i kärleken.

Det här är en av de mäktigaste bönerna i hela Nya testamentet. Den visar oss att det kristna livet aldrig bara handlar om yta eller prestation, utan om en inre förvandling där Guds kärlek blir själva grunden.

Bönen i sitt sammanhang

För att förstå tyngden i Paulus ord behöver vi se sammanhanget. I de föregående kapitlen har han beskrivit hur Kristus försonat både judar och hedningar och gjort dem till ett folk – en ny mänsklighet i Kristus (Efesierbrevet 2). Han har också avslöjat den ”hemlighet” som nu är uppenbarad: att alla troende är ett i Kristus (Efesierbrevet 3).

Mitt i allt detta lyfter Paulus blicken och ber. Han ber inte bara för individen, utan för hela församlingen – för alla troende i alla tider.

Vers för vers – en närmare blick

Vers 14–15: Att böja knä inför Fadern

”Därför böjer jag mina knän inför Fadern, han från vilken allt vad Fader heter i himlen och på jorden har sitt namn.”

Att böja knä var inte det vanliga sättet att be på i judisk tradition, där man oftast bad stående. Att Paulus böjer sina knän visar en särskild ödmjukhet och hängivenhet. Det är ett tecken på underkastelse, tillbedjan och beroende av Gud.

Att böja sina knän kan vi också förstå som en hjärtats inställning. Det handlar om att erkänna vårt behov av Gud i allt. Att leva i ödmjukhet, att inte bygga vår tro på stolthet eller prestation, utan på Guds nåd.

Många gånger försöker vi lösa saker i egen kraft innan vi vänder oss till Gud. Paulus visar motsatsen – han börjar med bönen. Allt andligt liv tar sin början i att vi böjer våra hjärtan inför Gud.

Vers 16–17a: Styrka genom Anden

”Jag ber att han i sin härlighets rikedom ska ge kraft och styrka åt er inre människa genom sin Ande, så att Kristus genom tron ska bo i era hjärtan.”

Här ber Paulus om styrka för den inre människan. Vi kan vara starka på ytan men svaga i vårt inre. Paulus vet att verklig kraft kommer från den helige Ande, inte från oss själva.

Han ber också att Kristus ska bo i våra hjärtan. Ordet han använder betyder ”slå sig ner permanent”. Jesus vill inte bara vara en gäst i våra liv – Han vill vara centrum, Herre och grund.

Vers 17b–19: Rotad och grundad i kärleken

”Och att ni ska bli rotade och grundade i kärleken, så att ni tillsammans med alla de heliga kan förstå bredden och längden och höjden och djupet och lära känna Kristi kärlek, som går långt utöver vad någon kan förstå, så att ni blir helt uppfyllda av all Guds fullhet.”

Här kommer bönen till sin kärna: att de troende ska bli rotade och grundade i kärleken. Paulus använder två bilder:

• Rotad – som ett träd vars rötter går djupt och hämtar näring. Ju djupare rötterna går, desto mer motståndskraftigt blir trädet mot stormar och torka. Psalm 1 beskriver den rättfärdige som ett träd planterat vid vattenbäckar, som bär frukt i rätt tid.

• Grundad – som en byggnad som står på en stadig grund. Utan en stark grund riskerar huset att rasa när stormarna kommer. Jesus talar i Matteusevangeliet 7 om att bygga på klippan i stället för på sanden.

Att vara rotad och grundad i Guds kärlek betyder att hela vår identitet hämtas där. Inte i våra prestationer, misslyckanden eller i vad andra tycker om oss. När vi är förankrade, dvs rötterna djupt ner i Guds kärlek, kan vi stå fasta, även när livet är svårt. När yttre omständigheter påverkar oss så visar det sig vilken grund vi har byggt på.

Paulus talar också om kärlekens dimensioner: bredden, längden, höjden och djupet. Det visar att Guds kärlek är större än vad vi någonsin kan förstå intellektuellt – den måste erfaras. Romarbrevet 8:38–39 slår fast att ingenting kan skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus.

Vers 20–21: Guds kraft och ära

”Han som förmår göra långt mer än allt vi ber om eller tänker, genom den kraft som verkar i oss – honom tillhör äran i församlingen och i Kristus Jesus, genom alla generationer i evigheters evighet. Amen.”

Paulus avslutar med en lovprisning. Gud kan göra mer än vi ens kan föreställa oss – och Han gör det genom den kraft som redan verkar i oss. Det är inte bara vi som tar emot, vi får också bära denna kraft vidare.

Här påminns vi om att allt syftar till Guds ära, i församlingen och i Kristus, i alla tider.

Att leva ut bönen idag

Vad betyder allt detta för oss idag?

1. Leva i Andens kraft – Vi klarar inte det kristna livet i egen styrka. Vi behöver den helige Andes kraft varje dag.

2. Förankra vår identitet i Guds kärlek – Då står vi fasta även i stormar.

3. Växa i gemenskap – Paulus betonar att vi förstår kärleken tillsammans med alla de heliga. Tron är inte bara individuell, utan också gemensam.

4. Lita på Guds obegränsade möjligheter – Gud kan göra långt mer än vi ber om eller tänker.

En skarp kontrast – fariséerna

Mot denna bild av ett liv rotat i kärleken står fariséerna i evangelierna. De representerade ett religiöst system byggt på prestation, tradition och kontroll. Jesus avslöjade gång på gång deras hjärtas tillstånd.

De var noga med det yttre, men saknade inre förvandling. Jesus kallade dem ”vitkalkade gravar” (Matteusevangeliet 23:27) – vackra utanpå, men döda inuti. De fruktade att förlora sin makt och ställning, och de satte sina traditioner över Guds ord.

Kontrasten blir tydlig:

• Fariséerna levde av fruktan, kontroll och lagiskhet.

• Paulus ber att vi ska leva i kärlek, frihet och Andens kraft.

Att vara rotad i kärleken betyder att vi inte drivs av rädsla eller behovet av att kontrollera, utan av tryggheten i Guds kärlek. 1 Johannes brev 4:18 säger:

"Rädsla finns inte i kärleken, utan den fullkomliga kärleken driver ut rädslan. Rädslan hör ju samman med straff, och den som är rädd är inte fullkomnad i kärleken."

Församlingens atmosfär – kärlek eller kontroll?

När tradition och farisism styr, skapas ofta en kultur av rädsla, kontroll och misstro. Men när Guds kärlek får vara grunden, föds en atmosfär av tillit och frihet. Då vågar människor växa, tjäna och leva i Andens kraft.

Lovsång och tillbedjan blir ofta nyckeln. I Guds närvaro skingras fruktan och misstro. Som Paulus skriver i 2 Korintierbrevet 3:17: ”Där Anden är, där är frihet.”

Avslutning

Paulus bön i Efesierbrevet 3 är en kallelse till ett djupare liv i Kristus. Ett liv som inte nöjer sig med yta, prestation eller kontroll, utan som vill vara förankrat i Guds kärlek.

Att vara rotad och grundad i kärleken är att hämta vår identitet från Gud - du är älskad, låt Honom älska dig. Då kan vi stå fasta i stormar och älska andra med den kärlek vi själva fått ta emot. Det är där vi finner verklig frihet och förvandling.

Denna predikan finns också som podcast - Lyssna här i Höglidenkyrkans podcast >